 | | |
Så här har jag upplevt och förstått tiden, ljuset och mörkret
Människan och samhället
.jpg)
Ögonblicket
© Birger Winsa
Vi är både röda och blåa. Logot avbildar människan och samhället. Den vänstra sidan är kollektivet som människa och samhälle. Den högra sidan är en metafor för den enskilda individen i samhället. Bägge sidorna är hierarkiskt ordnade, men den högra är utan tävling: Enbart de främsta bland jämlika existerar. Därav finns det heller ingen som dominerar över andra på den sidan. Men var och en försöker kontrollera, styra och forma det man skapar. Den röda sidan är dock i mångt och mycket en kopia av den högra - eller tvärtom - men allt är upp och ner i den världen. Ju närmare ögonblicket man vågar komma desto mer ser man och flyger högre. Men ljuset bränner som solen gör. Man kan bara tjäna ögonblicket, det är omöjligt att härska över nuet.
Ett logo avbildar allt, men av samma anledning rymmer varje logo flera logon. Kraftfälten visar hur energi söker sig uppåt och neråt, men på vänstra sidan rör sig även ett motsvarande fält neråt som ett härskardrag, eftersom det finns större och mindre trianglar i varje triangel. I den vänstra sidan finns en tredimensionell mörk hålighet, som ändras till ett dimensionslöst ljus om man vågar röra sig via grottans ljusstrimmor mot ljuset. Det är dörröppningen mellan intet och allt.
Det som är mörker/ljus beror på från vilket håll man iakttar: uppifrån eller nerifrån.Den vänstra sidan är vår medvetna sida som av samma anledning bara kan processa små mängder information. Den existerar ca 0,3 sekunder efter ögonblicket.
Den mörka högra sidan anses vara det omedvetna, men i vardagslivet är det denna del som styr och behärskar det mesta, vår "autopilot". Den högra sidan kan dock aldrig bli medveten om sin oförmåga att fokusera uppmärksamhet eftersom den bara kan agera i nuet. Höger sidan kan även vara rödfärgad, eftersom det så kallat omedvetna även innehåller moralen. Om man anser att t ex kapitalism, konkurrens och hierarkier är av ondo är den vänstra sidan mörk. Bägge sidorna strävar dock mot och tjänar var sin himmel. Ju högre upp man kommer på den blå sidan desto längre är man från nuet. Där uppe kan man t o m förneka existensen av den högra sidan. Den vänstra sidans himmel är en livslång karriär. Den högra sidans himmel befinner sig på 0,3 sekunders avstånd.
All god konst är relationerna mellan den röda och den blå sidan. Konstnärer, entreprenörer och nydanande forskare rör sig i den röda triangelns nedre del. Var och en bestämmer, redan innan man tittar, vad och vilka färger man vill/kommer att se. Man ser det man vill se: Självbilden i kulturens spegelsal, eller vår sociala grammatik. Kulturen speglar våra tankar om kulturen och om oss själva. Men byfånen ser dock alltid bäst, vidast och mest.
Allt är alltid samma trots att det ständigt förändras. Nåjden, lånade vingar, röd/blå himmel och byfånen lever för evigt i olika nya skepnader. Boken lägger grund för en ny politisk ideologi som sammanför liberalismen med socialismen och drar fördelarna av bägge ideologier i en syntes.
Byfånen, och våra lånade vingar - människans och samhällets ursprung, grundprinciper och utveckling, utvecklar en helt ny teori som förenar sociologi, religioner, humanistisk forskning och naturvetenskap med konsten, folktron och politiska ideologier. Alla vetenskapliga teorier om människan och samhället har den stora bristen att de saknar människans omedvetna sida där konst, innovation, politiska ideologier och moral finns och skapas. Detta gäller t ex Charles Darwins utvecklingslära och sociologen Pierre Bourdieau, som trodde sig ha skapat en teori om konstens position och funktion i samhället. Därav blir deras teorier stela och saknar potential till förändring och detta inverkar menligt på utvecklingen av moderna politiska ideologier och samhället. De gängse teorierna och ideologierna har bara den blå pyramiden i logot som enda verklighet men ingen innovation. Dynamiken saknas! I den upp och nervända världen finner man konst, nyskapande, entreprenörskap och den dynamik som förändrar världen och människan. Kärlek, konst, kreativitet, nyskapande, jämställdhet och moral går hand i hand. I boken läggs grunden för ett nytt perspektiv där hela människan ingår som del i ett samhälle.
Boken beskriver följande
1.Vilka är de oföränderliga principerna som skapar samhället?
2. Vad är den sociala rollen, dess ursprung, och den kultur den avspeglar?
3. Vad är tomhet?
4. Vad är att vara enskild människa?
5. Vad är social hierarki?
6. Vad är det som skiljer en skriftspråklig kultur från en talspråklig kultur?
7. Vad skiljer en lågkultur från en högkultur, eller vardagslivet från det offentliga?
8. Vad berättar eviga ordspråk?
Följande beskrivs i boken: Människans utveckling i den kulturella evolutionen går från enskild individ till en allt mer utvecklad bärare av sociala roller. Från enskild person med svagt metamedvetande till en stark kollektiv metamedvetenhet som i sig lägger grund för det administrativa, byråkratiska offentliga samhället med många tjänstemän. Men entreprenörskap, nytänkade och kreativitet inom forskning, konst ochg näringsliv skapas av enskilda individer och detta undanträngs av samma kollektiva strukturer.
Boken beskriver talspråk i relation till skriftspråklig kultur och hur samhällsutvecklingen följt med skriftspråkets kulturutveckling och hur folktro ändå alltid anpassats till moderna omständigheter. Nya metaforer skapas för att dölja urgamla symboler. Även politiskt har samhället anammat nya idéer, men även där hittar vi folkliga föreställningsvärldar med urgamla traditioner som styr politiska ideologier.
Få behärskar meänkieli i skrift. Svenskan tillhör den högkultur som man har litteralitet i. En kulturell och social dualism växer av skriftspråket som även medför en upplevelse av tomhet: livet är någon annanstans än där man befinner sig här och nu, i det kommande eller det som varit. Ögonblicket har större närvaro i den talspråkliga kulturen. Den alltid föraktade och hånade illiterate byfånen har alltid levt närmare nuet, och förstår inget annat och är därför mer människa. I alla tider symboliserar byfånen den vise, eftersom han/hon lever så som många religioner berättar. Boken är enbart på meänkieli, men en översättning till svenska är under utveckling.
Se mer i Uusi kirja - ny bok
Ordspråk om kärlek och ondska
Problemet är, Sancho, sa Don Quijote, att du är så rädd att du inte kan se och höra klart, ty en av rädslans följder är att den förvirrar sinnena, och får saker att te sig annorlunda än vad de är.
På meänkieli hävdas allmänt att den som fruktar ser inget.
Ljuset hittar man i mörkret hävdar Lucifer som betyder just ‘ljusbärare’. Om man vill veta mer om kärleken tror vi att det är bra att veta hur den där Lucifer verkar. Lucifer är ju Guds mest älskade ängel som föll som en blixt ner från himlen och skapade mörkret. Om Lucifer berättar även folkets egna ordspråk. Därför publicerar förlaget samtidigt en bok om kärleken och en bok om ondskan.
Mörkret har inte en egen källa som så att säga förmörkar ljuset. Vart skulle väl ljuset försvinna? Det finns bara ett ljus och som i denna världen har den en källa. Mörkret är blott frånvaron av ljus, en annan aspekt av ljuset, eller en skugga i våra medvetanden, men mörkret lär oss vad ljus är. Så säger många av våra ordspråk.
Många hävdar att det finns en skarpare polarisering av åsikter och mentalitet i Tornedalen. Bibelns krav på ja eller nej, är mer synligt i älvdalen kanske pga Laestadianismen och den finska kulturen: Säg vad du har att säga och håll tyst! Det är i det ljuset vi som tornedalingar blev intresserade av ytterligheterna i livet. Detta är vad vi har att säga om kärleken och ondskan i två ordspråksböcker. Vi tror att du får ofta skratta och gråta av glädje och att du finner sådant du kan fundera över. Även mörkret kan förmedla lycka.
|
| |
| |
|  |  |
|
